Va fan ska du på sjön och göra?

Mina planer på att göra en kebabkarta över Malmö har inte dött. De planerna ligger bara på is ett tag medan jag fixar någon form av finansiering. 

När jag då sitter och söker på blocket efter bättre begagnade gynekologmottagningar, då stöter jag på något som gör hela min kartläggning av kebabmalmö än svårare. Nu ska midhemsgrillen säljas. Va fan ska det vara bra för då? Då måste jag ju gå dit igen när de nya ägarna har etablerat sig. Inte för att det är så långt att gå för mig, men ändå.

Kebabbedömning:

MidhemsGrillen (Gamla)

Midhems Grillens kebab är mer av gyros stil. Detta kan bero på att kebaben har fått ligga lite för länge på ett icke rengjort stekbord. På plussidan får ändå nämnas att mannen bakom disken (som utger sig för att vara ägare) erbjuder att blanda ihop en egen sås.

Betyg:

Faciliteter:   3     Ligger lite dåligt till. Iofs. granne med mig, men det hjälps inte.

Öppettider: 1      Har inte varit öppet på ett halvår så...

Kebaben:  1,5   Nej, inte imponerad.

Såser:        4       Stark, mild och vitlök. Plus en egen "hemlig".

Personal:  4       Utger sig för att vara ägare. Inte originellt, men trevligt.

Totalt: 2,7.

0-1,5 Kass, Endast i nödfall.
1,6-2,8 Då ska det vara billigt också.
2,9-3,8 Perfekt vid bakfylla.
3,9-4,6 Riktigt bra, något för daten kanske?
4,7-5,0 Überkebab. Skriv upp var det ligger och maila till mig.

Kvinna! Vad han än säger så finns det en sak som han älskar mer än dig. "Va?" Tänker du då. "Om det inte är jag? Vad/vem är det då?" Det ska jag berätta för dig. Det är inte hans endastenägarebeganadeV70, som han tvättar så frenetiskt varje söndag. Det är ej heller den nya motorsågen han köpte till sig själv i julklapp. Ungarna då? Nej dem skulle han lätt byta bort mot senaste James Bond bilen.

Vad är det då som vi män älskar och håller kärt mycket mer än någon kvinna kan mäta sig med? En relation som ni kvinnor aldrig kommer att förstå er på?

Pungen.

"Pungen?" Utropar ni då, med ett lätt skrattande i rösten. "Varför är ni så rädda om den?"

Så här är det. Pungen som sitter på män kan vara bland den fulaste och mest svårförklarade delen av manskroppen. Den hänger på ett väldigt konstigt ställe. Hamnar lite i skymundan av dicken, är farligt nära röven och hamnar då och då i kläm. Då menar en del kvinnor att de har väl samma relation med sina bröst? Skulle inte tro det! Brösten kommer i puberteten. Pungen förföljer oss sedan födseln.

Varför håller jag då på att snacka om Pungen? Är det så att jag är lite latent bög? Nej det är inte därför. Jag har ett par riktigt goda vänner. Vi kan kalla dem Hanna och Alex. Vi kan lossas att det inte är deras riktiga namn. Men det är det. Hanna har vid tillfällen uppvisat tendenser till att hon verkar tycka att det är roligt att slå killar på pungen. Alla som någon gång har slagit eller blivit slagen på Pung vet att det kan utlösa smärtor hämtade direkt från Belsebubs tortyrkammare. Hanna verkar inte riktigt förstå hur ont det faktiskt gör, hon kallar det till och med "punga".

Det är ju helt klart ett bra tips till kvinnor som hamnar i underläge av en möjlig våldtäktsman, misshandlande pojkvän eller en slemmig slöjdlärare att ge en rejäl smäll mot pungen för att undslippa ur dennes djävulsgrepp. Men snälla! Låt oss andra ha våra skinnbollar i fred!

Det finns givetvis undantag. Jag har refererat till den här bloggen tidigare. Men detta är för extremt för att undslippa. Fråga inte mig varför han gör som han gör. Men det strider mot allt jag har sagt.



Extern Länk

Vad som händer ombord det stannar i historier som sprids över hela världen. Om man sen har upplevt historien själv eller bara stulit den spelar mindre roll. Ordet mytomani är inte främmande.

Här skulle jag kunna dra en historia om feta vågor och hiskeliga orkanvindar som pulveriserat båten. Men i min blogg är det sanningen som kommer i första focus. Glöm aldrig det!

Större delen av tiden ombord så väntar vi. Vad väntar vi på? Att få åka ut och jobba, att lasta, att lossa, att ankarhantera, att åka tillbaka till hamn eller att få åka hem. Sjömän är världsmästare på att just vänta. Varför är då sjömän bättre på att vänta än till exempel sopgubbar (yrkeskategorierna har väldigt många likheter)? Jo för att de har insett att det som de väntar på ofta är samma sak som de har väntat på alla andra gånger.

Oftast kallas inte all tid ombord för väntan. Utan den kallas lite missvisande för fritid. När den så kallade fritiden infinner sig några minuter per sekel är frågan: Vad ska vi med den till? Ingen som vet.

I gamla tider använde sjöfolk tiden till att bygga på sin alkoholism. Men eftersom de flesta rederier (slavägare) har bestämt sig för att införa drog och alkohol policys så får vi roa oss med annat.

Så här ser det ut i grannhytten när båtsman Rune och matros Jon fördriver sin dyrbara fritid.

Båtsman Rune har också satt upp en stor boxsäck i hytten. Varje dag sätter han upp en ny bild av olika besättnings medlemmar. I fredags fick jag ryktesvägen höra att det var min bild som satt där. Trodde helt seriöst att han skulle prygla säcken till slakheten hos en använd gummiluva.

Var går gränserna för vad man kan göra mot andra människor? Det finns så många utsatta runt om i världen. Vi försöker sätta upp gränser och regler för hur man får behandla andra människor. Så fort det börjar osa krig så hoppas vi på att FN ska komma farande som en bränd iller. När någon har brutit mot krigets lagar genom att plundra ett utedass i Senegal. Då hoppas vi på att domstolen i Haag ska döma dem till livstids straffarbete på Kjell och Company. Och när någon nallat din herrtidning i brevlådan, då hoppas du att den lokala polisen i Bromölla ska rycka ut för att prygla och stegla den där undermänniskan till brevbärare.

Det är de här sakerna som får vårt civiliserade samhälle att fungera. Vi litar på domstolar och polisväsende. När vi blir kränkta finns det någonstans att vända sig.

Hur kan då detta hända? Jag kommer hem efter att ha slitit för att återigen trygga olja och gas försörjningen till västvärlden. Då, genom mitt otvättade fönster ser jag det som får mig att fundera på om inte tortyr ändå är rätt skönt. Vad hade jag gjort för att få så grova krigsförbrytelser mot min hornhinna. Jag grät mig till sömns den veckan också.