Va fan ska du på sjön och göra?

Äntligen fick jag lov att åka hem. Panikångestattackerna kom för regelbundet så det var klokast att skicka hem mig. Mitt baggage hade redan blivit hemskicka. Tack för det Lufthansa! Bara fem veckor utan baggage. Så vad gör man när man är hemma på ledighet. Jag ska ta truckkort och spela Guitar Hero.

Cajsa Har smyckat balkongen och gör en gest värdig en vinnare!

Månen kastar ett kallt och stelt ljus över däcket men inne på bryggan är det upplyst av en miniatyrstad av alla knappars lampor. Klockan är tjugo över två ovh ljudet av två ryska(eller något annat underbetalt sjöfolk) styrmän som gör någon suspekt överenskommelse om hur de ska passera varandra. Engelskan är utmärkt... för att vara en utvecklingstörd tvättbjörn. Till  slut ger båda upp.

Det var det här jag drömt om i flera år. Att jobba som styrman, få se saker, uppleva. Så sitter man här mitt i natten och roar sig med att äta upp sina egna nagelband.

Vi har internet ombord. Inte alla båtar som har det. Men det händer också att mottagningen till satteliten checkar ut för dagen. Genast blir stämning annorlunda ombord. Folk kan inte ringa hem när de vill och fotbollsresultaten måste man vänta flera timmar på. Men så plötsligt klockan halv två på natten hittar satteliten oss igen och den kuvös som vi mentalt har befunnit oss det närmaste dygnet har lyfts.

Imorgon kan jag ringa hem. Hoppas hon blir glad.

Dogge har inte alltid hetat Dogge. Namnet fick han av ett par jeans han hade som hette Douglas. Häftigt märke måste varit i samma prisklass som senaste Levisen. One size fits all. Bästa försäljningssloganen någonsin.
Dogge har alltid en lösning inom räckhåll. Batteriet till fjärkontrollen tog slut, men det räknades inte som ett problem. Två ihoptejpade 30 cm linjaler och ett sudgummi längst ut så hade man en manuell fjärr.

Dogge hade planer, visioner och drömmar. En var att skaffa sig en tattoo. Motivet skulle vara något riktigt mäktigt, en gruvarbetare eller en kranförare. eller en Wallmet (finsk jordbruksmaskin).

Så när jag såg denna tattoo fattade jag att det fanns fler än Dogge.

Att få höra att man ska få åka till Venedig för att mönstra på gör den dagen lite ljusare. Man gör sig en bild av att få flyga till skåde platsen för "Köpmannen i Venedig" eller varför inte senaste bond filmen.

Men det fanns givetvis en hake. Det finns det alltid. Det finn en hamnstad tillVenedig som heter Porto Marghera, fullständigt okändoch fruktansvärt skabbig. Hit åker i inte superkändisar för att insupa det finaste i Italien. Ändå är det bara tio minuter med en buss. en buss som det inte går att betala på. För kan inte chaffören ta betalt så tänker inte jag tvinga honom.